Den dag på året när jag anlägger en ny kompost är en högtidsdag. Jag har två slutna kompostkärl. Ett kärl som används året om till hushållskompost och ett annat som är till efterkompostering. Jag kallar den senare, lite på skämt, för efterbrännkammaren. I själva verket är det förstås mycket varmare i den kompost som är aktiv. Förutom de två slutna kärlen har jag fyra öppna komposter. Där tar det förstås mycket längre tid för löv, gräsklipp och grenar att bli till jord. Blandar jag riktigt skickligt med jord mellan varven och vänder någon gång kan hända att det tar endast två år.
Anläggningen av ny kompost börjar med att jag tömmer kompostkärlet på jord, den jord som eventuellt är kvar. Förra året räckte kompostjorden till lite jordförbättring i kryddlådan och till att helt fylla en stor kruka… Därefter sorterar jag jorden (sållar den) med en stor såll vi gjort. Det som inte går igenom gallret sparar jag till den nya komposten.
Jag går ett varv över tomten och plockar ihop grenar och ris som jag samlat ihop här och där. Hittar jag stjälkar av förra årets perenner plockar jag dem och klipper, eller bryter, dem och ner med det i botten på den nya komposten. Jag häller även ner det som inte gick igenom sållen. Tanken är att riset ska bilda en luftig bädd.
Dags att ta ännu en runda i trädgården. Jag letar efter lite naturlig näring till komposten. Maskrosor är bra. I mitten av maj har de hunnit bli feta och goda. Jag rycker och drar. På skuggiga, fuktiga ställen släpper marken villigt ifrån sig maskros med rot. På andra ställen i trädgården är det inte lika lätt att få med roten, men jag får med det gröna och gula på maskrosen. Maskrosorna blir utmärkt näring till komposten. Förena nytta med nöje och låt maskrosorna tjäna ett bra syfte! Hittar jag lite fjolårslöv i ett hörn räfsar jag ihop det också och tar jag med dem också i den nya komposten. Och ner med allt i kärlet.
Sen lyfter jag varsamt över det översta lagret från den aktiva komposten till den nya, ovanpå ris och löv. Jag matar båda komposterna med lite naturlig gödning (Algomin) och naturlig gödsel (hönsgödsel) och vattnar försiktigt. Nu gäller det att hålla den nyanlagda komposten glad. Inte röra för mycket. Se till att det är lagom fuktigt. Och se till att den nya komposten håller en viss volym så att maskarna och de andra djuren kan hålla värmen och processen kan hållas igång. Även den gamla komposten, som nu går in i en vilofas på ett par månader för efterkompostering, behöver tittas till och skötas. Kanske behöver den luftas lite, eller få mer vatten? Den tar också tacksamt emot lite gräsklipp som täcke och näring. Men inga stora mängder nytt material, utan det ska så klart gå till den nya komposten.
I år har jag detta härliga arbete kvar att göra. Jag har jord i komposten som ska få gå till krukor med pelargoner, bland annat. Kanske till helgen…
Lenas blogg 