Var myren ligger? Det går inte att berätta. Det går, men jag gör det inte. Det betyder otur att berätta. Lite som att säga ”Macbeth” på teatern. Sånt man inte gör! Inte säger jag var mina svampställen är heller. Visa kan jag göra – följ gärna med. Men en gång beskrev min arbetskamrat och jag samma svampställe. Först berättade han lite grann, sen berättade jag, varpå han fyllde i och så vidare några gånger och jag insåg att det var samma ställe vi pratade om. Kändes bra. Försökte ge något mer tips, förstås. Men hjortronstället, nja. Det behövs inte mer otur när strumporna far in i stövlarna vid promenaden till myren. Håll med om att det är obekvämt.

I övrigt har vi badat bastu och spelat spel. Regnet vräkte ner i natt, eller i alla fall strilade. Regn mot plåttak är sövande och en sovmorgon kan behövas då och då.

Svalorna har underhållit oss med sina halsbrytande övningar. Aldrig förut har vår äng varit deras träningsarena på samma sätt. Antagligen är det alla insekter som lockar dem, inte bara den relativt kortklippa ängen. En del andra fåglar marscherar förbi, eller fram och tillbaka. Som björktrasten och några snäppor, oklart vilka. En fågel låg död i kaminen, märkte vi när vi kylan utanför behövde kompenseras med en brasa. Vinden friskar i så att det är blir rejält drag i kaminen.