När det är mycket synd om mig får jag ta en rostad macka med jordnötssmör. Vid lindrigare åkommor eller synd om får jag ta en kopp te, lite svårare medger en halv tesked honung också. Gissa om det är synd om mig ofta? Ofta syndar jag. Tar en kopp te eller en smörgås UTAN att det är synd om mig. Fast oftast tar jag inget alls. Jag är hälsosam. Tar lite yoghurt med linfrö, om det är vardag. Vardag är det ofta. Strukturerat och ordnat. Utom pendlingen förstås då. Löv på spårvagnen, buss ur sikte och annat. Signalfel, en slaskdiagnos på alla möjliga sorters fel. Någon borde rodda signalerna lite bättre. Klättra upp i masten och sitta där och invänta signalfelet. Ta med en jordnötsmacka upp i masten (lite synd om nån som måste sitta där). Det finns andra problem också. Tågdepression. Mastskabb. Personaltrist. Minusgrader. Signalfel… det kanske jag nämnde? Pengar till nya spärrar skakades fram, men tågen fungerar ändå inte! Vad göra? Då gör vi en instruktionsfilm om hur man kan passera spärren. Och sen klistrar vi upp roliga gubbar i vagnarna. Ja kära nån! Nu känns det om jag varit med om det mesta. Och det har jag ju, för jag har sett Obama två gånger. Fast på visst avstånd. Och han satt i bilen. Och jag var i ett kontorshus och tittade ut över kortegen. Men i alla fall. Jag såg honom. Två gånger.

Jo tack, augusti var bra. Ett litet trädgårdsprojekt till exempel.

September är arbete. Har hunnit med en resa till ett sommarvarmt Oslo och åkt t-bane. Möten var det förstås också. Skönt att ha ganska nära för en gångs skull. Och en resa till Paris. Där var det riktigt varmt. Jag åkte inte metro, men tåg. Välorganiserat. Och trevliga kollegor både i Oslo och i Paris. Hade hört att det kan vara kö på flygplatserna i Paris och min franska kollega tyckte att jag borde reservera en timme för kön till säkerhetskontrollen. Efter mötet hade sällskap på tåget till flygplatsen med en nordisk kollega. Allt rullade på. Tåg, byte till nästa tåg och byte till tåget min terminal. Kön i säkerhetskontrollen var noll minuter. Noll minuter! Jag fick till och med hjälp att lägga upp väskan på bandet. Jag blev nästan lite snopen över bristen på kö, men jag skrattade för mig själv. På detta sätt fick jag möjlighet att sammanställa lite minnesanteckningar. Alltid bra att göra det på en gång efter ett möte. Många saker mår bra av att göras på en gång. Träna till exempel. Diska också. Osv.