Jag gömmer mig
En påse
En sovsäck
Allt duger, allt suger
Visar sprickorna
Betar långsamt av dem
Känner det mjuka mot halsen
Utan märke blänker allt så stillsamt

Nätet fångar upp mig
Silar ljuset, skuggar
Röken silas
Silar skuggad rök
Bänken vilar
Foten kläms
Fötterna ryms mot rosa fond
Men grönt i skuggan

Där jag finner mig,
där fanns jag
Stryk,
streck och kurva
Och stryk ut
Råttsången i pelargången

Där binder jag mig
fast
Håligheter, grå
Mot bakgrund av avgrund

Nu draperar jag
Och försvinner igen
Lastar kabel, drar
Andra på jakt, på gång
Och för evigt
faller orden, tätt
men rinner ändå bort

Jag känner alla svarta
sorger, fläckar
Skåp och skåpmat
Det vanliga, det skeva
Att dörrar inte går att stänga
Eller öppna
Åker mot åker på åker
Påverkan, påvert
Rör mig ej!
Medan du är … vad?
Hela drag, sneda
Vårdat plockande

Jag saknar struktur
Otäckt, täckt, skyddat
Nås via…
Via något, bort
Faran, fara över
Fara bort
Faran med ändå
Störning i mellanrummet
Medan kontoret mörknar
(kontorsslavar, trälhavet?)
Vänta, gå
Det är en evig väntan
Lägga vanten på
förväntan
Hänger i luften
Men tämligen stendöd
Huvudvärken, dödfisk

Inte glittrar jag
Precist inte
Men uppklistrad
Och gråtande
Grå tant, gråtande
Möter ny teknik
men vänder bort
Landet kosten far
Farkosten landar
Insikten kommer
Detta är på oriktigt
Skuggan lyfter
Livet sträcker sig
mot döden

Jaja, jojo, jaha, joho
Låta håret växa
Låta åskan rulla in
Komma mig samman
Och gömma mig
Dölja öronen
Minska risken
Kedja fast mig
i mig självt
Upp med dig
Gaska dig upp
Också en förvandling
Allt är upp till dig
Eller snarare: till mig