Alla i chock
Förstenat trä, med inblandning av te
Och du, jag tycker inte ens om henne
Trots hennes hår, hennes hårtestar
Där vi andas
Där löften andas och blandas
Där det går uppåt
Och det blandas in

En kedja, en bedjan
Även Öreälven förekommer
Jag vet hur älven kvillrar över många stenar
Var är renen, vägrenen?
Resor, resår, töjbart
Otäckt, osläckt, släkt, släck släck
Andas
Rött guld blått
Sitt ner, sitt ner
Okänsliga rum
Uppta yta, bara uppta en viss yta

Livets dikt
Hur var det förr?
Och vem bryr sig!
Intarsia, det tar sig, det är träffsäkert
Koppar, böljar, kroppar
Ufot, roboten, som rullar och rodnar
Svamp, växer på
Nya världsdelar, växer fram
Det gröna styr
Präglas olika, på varandra
Helgdag, heldag, var dag

Är fri
Men hon dog
Pulsen tog henne
Eller frossan
Det söta
När det, där det, växer broccoli ur skorstenen
Har du glömt att det är vår?

Det ädla i att slå ihjäl
När smärtan är att leva
Splatt, splatter, sprattel
Hur ser vi ut? Egentligen?
Vad gör vi?
Vad gör vi åt det?
Förneka oss inte!
Ropar de konturlösa

Komplex-ett och -två, dito tre
Mina kläder deltar ofta
Många huvuden
Alla på en duk
Uppspända på duken, med brodyr på handduken och olja på bordsduken
En skål med jadå, säg bara ja
Och kom ihåg att andas!