Alla böcker i en påse
Samlar alla böcker i en påse.
Vem är det jag vill imponera på?
Mig själv, alla och envar, den som det berör, den som det ankommer.
Det angår, det angår dig.
Min påse, mina böcker.
En samling.
Brinner bra i händelse av ofred.
Krig då.
Det ingår. Det följer av.
Ser alla bilder, ser allt framför mig.
Gatan, utsikten, smutsen, gatstenen, insikten.
Böckerna, de tusen sidorna, de hårda ryggarna, innehållet, bokstäverna utspillda över sidorna, meningen, alla tusentals meningar som någon vill rota i, läsa.
Kartoteket, ännu endast i mitt huvud, ostrukturerat.
Påsen, dess handtag, struktur, förgänglighet, lukt. Återblickarna, mina lärare, de flesta borta nu, deras gärning ihågkommen.
Hit kommen pausar jag.
Granskar flödet. Följer och betraktar.
Skakar påsen. Böcker trillar. Ut ramlar mening. Ut på gatsten.
Följer flödet.

Flisan
Den lilla flisan av ilska
Känns knappt
Springer fort igenom mig
Väcker ångesten
Hjärtklappningen
Trycket
Anklagar mig själv
Besviken, inte nu igen
Armarna förlamade
Orkar inte lyfta suddgummit
för att kasta det i väggen
Nu är det i gång, tar knappast paus
Nu börjar det om
Ilskan är lite som en flisa
Den lilla flisan av ilska

Uppluckring
Ett leende
En uppluckring av anletsdragen
Många gånger fler leenden
Återstramning inte möjlig
Mitt inre vill inte stramas åt, stretar emot
Det kluckar inombords i försiktiga vågor
Gapskrattet lurar bakom leendet
Leendet flyter ut
Öppnar munnen
Oh oh – hahahaha
Gick inte att stoppa skrattet
Skratt flödar ut i stora stötar
Ögon spärras upp
Men inte mina
De tåras av skrattet
Snor, ja, nu rinner näsan
Men jag är glad