November rasslar på. Ingen kyla i sikte. Men det gör inte så mycket. + 6° är en bra temperatur för en promenad i skogen. Tar en rejäl promenad och ser grön mossa, stora stenblock, folk som promenerar med hund och ännu mer. Tiden går inte sakta i november och det gör inte heller så mycket. Vi går på fotomässan. Jag njuter av fotoutställningarna. Och tittar lite på prylar. Vi kan inte låta bli att beställa en ny skrivare, att skriva ut foton med. Den gamla har gjort sitt och den var aldrig lätt att använda. Nu kanske äntligen… ska vi skriva ut lite fler foton… tror jag… när vi väl fått den…

Och fler resor. Med en kurs i säkerhet. Försenat plan, underhåll av motor… fel på säkerhetsbälte och en man som fick nog. Det blev en verklig kurs i säkerhetstänk. Intressant, men sena blev vi. Och en resa med en utflippad man på flygbussen. Han försökte tända eld på sig själv, några kvitton och sätet. Då tröttnade jag och daskade till honom. Tur man är uppvuxen i förorten.

Vi var i Göteborg på Ullevi och såg och hörde Bruce Springsteen (fredagens konsert). I bilen på väg dit pratade vi om favoritlåtar och jag sa ”Promised Land”, och den började han med! En härlig kväll blev det.

Den här gången tog vi oss tid att se oss omkring i Göteborg, bland annat Botaniska trädgården, Röhsska och Hasselblad center med en intressant fotoutställning där olika fotografer som fått stipendium under året var representerade.

På sommaren är det roligt att försöka fotografera allt (nästan allt). Och som amatör lyckas jag ofta på ett särskilt sätt…

 

 

Eller vacker ruin som täcks av en mer ordinär husvagn och av en byggnadsställning…

 

Och en ekorre som är nyfiken och snabb på foten… jag skrattade så att jag nästan tappade kameran när jag skulle försöka fånga den på bild.

Två representativa bilder från denna semester.

Skolavslutning. Smaka på ordet. Det inrymmer egentligen allt. Vemod och glädje. Tacksamhet och lättnad. Prestation och förväntan. Fest och avgrund. Vi firade i trädgården med gäster, frågesport, buffé och tårta.

Midsommar firade vi med krocketspel, tävlingar och grillad mat. Vi är alla lite lagom tävlingsmänniskor och har väldigt skoj.

Mamma bjöd på lite enkelt fika… Det vill säga massor med fika…

Har varit i Bryssel. Sitta (på planet), sitta (på bussen) och sitta lite till (i möte). En del människor har ett fantastiskt sitt-tålamod. Det kommer väl till pass på tjänsteresor och långa möten. Jag kämpar för att sitta still på möten, med blandad framgång. Få se nu, behöver jag inte hämta lite vatten… så där ja… och nu behöver jag bestämt lite kaffe… det var gott… och nu är det dags för ett besök i ett litet rum. Och tillbaka till mötet för lite noteringar och några svåra frågor. Sen är det dags för lite mer vatten… oj, spillde lite, jag hämtar en servett… Oj, datorn behöver lite ström, bäst att ordna med sladden för strömförsörjning vilket innebär krypa på golvet. Så där håller jag på, samtidigt som jag för anteckningar och kanske svarar på ett eller annat mejl. Det är en speciell sorts tålamod som behövs för att kunna sitta still. Jag vet inte om jag har den sorten. Har, i jämförelse med de andra, myror i byxorna… Funderar lite på om har jag tålamod att sitta? Tålamod kan vara många olika saker. Tålamod med andra, att lyssna på andras idéer och synpunkter. Tålamod att vänta på sin tur och mycket annat. Koncentration och uthållighet kan också vara bra att ha in sin verktygslåda på långa möten. Och en del annat.

Nedvarvning inför semestern kan vara svår att hinna med, ofta är det en hel del som ska slutföras innan semestern. Både på arbetet och hemma. Hemma ska kläder tvättas, strykas och kanske lagas. Och var är badkläderna…? Blommorna ska förberedas. Gräset ska klippas och så vidare. Det känns ändå bra om det går att varva ner något innan semestern. Risken med ”sista minuten” rycket på jobbet är att det blir fel eller att ingen annan ändå hinner ta del av det. Andra har också semester. På väg mot vår längsta semester stannade vi på femtioårskalas i Skutskär. Oj vilken mat och vad trevligt vi hade. Det blev en underbar start på semestern!

Jag var på Nordiska muséet med ALLA, ett nätverk jag varit med i sedan 1988 (?). Vi tittade på flaggor, fikade (se där) och lyssnade på debatt om svenska flaggan. Debatten berörde nationaldagen (är det flaggkramning?), att vi behöver symboler för vår gemenskap, svenskhet = idéer, med mera. Lågintensiv nationalism har varit framgångsrik, slogs fast. Man måste kunna ha flera identiteter att gå in och ut ur, så flaggan får inte vara för tjock, fick vi också lära oss. Något att fundera på. Och fler tankar kring nationalitet och flaggor fick vi i …

London

Vi har varit på en kort semester i London. Det händer alltid en massa saker när vi är där. Den här gången var det upptakt på OS och drottningen firade 60 år på tronen. När fyrverkerierna smällde av på måndagskvällen efter den stora konserten hörde vi det genom fönstret på hotellrummet. Olyckligtvis var jag för tjockskallig för att få ut huvudet genom fönstret och såg därför inte fyrverkerierna mer än på BBC:s livesändning på teven. Jag kunde förstås ha sprungit ut i nattsärken… men avstod.

Vi softade som vanligt runt på olika vegetariska restauranger som Mildreds, Manna, Food for thoughts och även några restauranger med lite blandkost. Och vi fikade, förstås.

Höjdpunkten var en OS-vandring vi gjorde med den kunnige guiden Greg. Nu kan vi sitta framför teven under OS och känna igen oss. Arenorna fick vi förstås bara se på avstånd. Men vi fick lära oss om området, ett gammalt industriområde med många ”smutsiga” industrier vilka smutsat ner marken och floden Lea, och hur man anstränger sig för att rena och återanvända och att använda vattenvägarna för transporter. Och hur man försöker bygga bostäder utan att skapa segregering.

OS? Här?

Vi var också på trädgårdsmuseum vid Lambert North. Härligt att mitt i storstaden hitta en trädgård!

Och vi var på British Museum och såg bland annat OS-medaljerna.

Den här gången åkte vi också en del buss, vilket gör att man ser mer av London. Tunnelbanan är praktisk men tunnlarna är ganska lika varandra!

I helgen ägnade vi tid åt lite trädgårdsarbete och kultur. Lejonparten av vårt arbete var att köa på Zetas trädgård. Kö för att tala med ”barrträdsexperten”, kö i caféet (fika igen, jag inser att jag framstår som fika-beroende!), kö till ”buskexperten” och sist och tack och lov minst, men ändå, kö till kassan. Alla var där, utom dom som faktiskt arbetade i sin egen trädgård. Fem växter kom vi hem med. Fyra av dem var tämligen välplanerade men en buske, Doftolvon, var ett spontanköp. Varför ställer dom sådana på väg till kassan? Det är som barnen upplever godishyllorna vid kassan i snabbköpet på väg ut. Och vi gick på det! Den doftar underbart och vi har plats. Men hur ska den skötas…? Ingen aning! Nu ska vi bara plantera… Och på vår bergiga tomt är det inte så ”bara”. 

I vår trädgård blommar våra backsippor. En av mina absoluta favoriter. Pulsatilla vulgaris. Bilden är dock blåsippor 🙂

Botkyrka kulturskola hade Scen- och Konsthelg. Vi var på föreställningen på söndag kväll, Ensamhet 1.2. En tänkvärd och träffsäker föreställning om… ensamhet. Tänk att det går att känna ensamhet tillsammans med andra, och att skådespelarna fick oss att känna det. Skickligt!

www.botkyrka.se/kulturskolan