Bornsjön, Bryssel, Öppet hus och Småland

Arbetet i trädgården har resulterat i att en gran är borta och plötsligt blev det LJUST. Granen äter ljus, förutom att den suger näring för de andra växterna. Men granens dunkla mörker är mysigt också. I en gran kan fåglar och djur gömma sig. Och fantasin kan få spelrum under en stor grans stora grenar. Det är ett härligt mörker. Men nu skulle den bort. Stora träd nära hus är inte bra. I en trädgård ska det vara lagom stora träd. Nu liggar alla grenar i en hög och ska tuggas för återvinning.

Därefter avkoppling med promenad vid Bornsjön. Vi såg Fiskljusen och Storlommen. Och ett mystiskt djur som simmade. Vi tror att det var en räv. Djuret frustade vatten och såg ut att ha roligt, såg vi genom kikaren. Träden var lika stora som vanligt. Nu hade blåsipporna vaknat ordentligt och vände sina olika blå ansikten mot solen.

Sen ytterligare en resa till Bryssel. Representerade ACER på en WS hos ENTSOE. Mycket intressant möte. Men det är en resa också! Trottoarerna i Bryssel är alltid spännande. Vissa stenar är lösa och har det regnat (och det har det ju) och man kliver på en lite spännande och lös sten (och det gör man ju) så SKVÄTTER det upp smutsvatten. Det hände inte mig denna gång, utan mitt sällskap till flygbussen, och den drabbade yttrade ett par direkt olämpliga svordomar. Sånt piggar alltid upp!

I veckan var det sedan hus på sonens skola. Tipspromenader, fotoutställning, film, lektioner och fika. Och lotter. Men vi vann inte! Skönt att få utlopp för årets lott-köps-behov ändå. Och skönt att vi fick godkänt på tipspromenaderna, än hänger vi med kunskapsmässigt. Vi missade dock vilka metaller som ingår i legeringen vitt guld och att en järnkula flyter i kvicksilver. Vi fick trösta oss med fika.

Till helgen åkte vi till Småland för att fira födelsedag. Vinden ven över åsen och det var till att hålla i kepsen. Vi promenerade ner i den vackra småländska ängen i backen. Landskapet som hålls öppet av smålänningar och djur. En backsippa hade slagit ut och MÅNGA och vackra vitsippor vajade i vinden. Ungdomarna pluggade och vi diskuterade deras skolämnen. Och vi plockade nässlor och kokade nässelsoppa.

Arbetsvecka med ännu en resa till Bryssel. Jag öppnade starkt med att gå upp en timme för tidigt. Det är bra att vara förberedd! Klockan var halv och jag stängde av väckarklockorna så att Fredriks skulle få sova. Sen körde jag hela morgonprogrammet och var klar tjugo över. Sen pussade jag Fredrik hej då och tog på mig ytterkläderna. Då ropar Fredrik: Vad är klockan? Jag svarar glatt: Tjugo över, nu kommer taxin! Varpå Fredrik frågar om klockan är tjugo över vad? Och DÅ tittar jag på klockan… Det vara bara att gå och lägga sig igen och dra över den gamla filten. Det var ju så ljust och jag var ju så pigg! Nåja. Kollegan gjorde det samma här om morgonen. Jag är i gott sällskap.

Bryssel, Blue Team och vår

Resorna i veckan var till Stockholm, Eskilstuna och Bryssel (igen). Träffade olika bekanta på planet till Bryssel, på flygbussen och på planet hem. Förutom på själva mötet då, men det var liksom lite mer väntat. (Är alla i Bryssel? Nej!). Bryssel var härligt skönt, grönt och regnigt. På väg hem föll jag på rullbandet på flygplatsen. Givetvis hade jag nya byxor. Nya byxor är bra om man vill uppleva något. Sist blev jag hundbiten. Hur om helst har jag bevisat att jag är normal, jag har inte ögon i nacken. Sen åt jag en bit kyckling med pommes frites på restaurangen i sällskap med min norska och österrikiska kollega. Vi delade bordet med en kille som när österrikiskan gått mot sitt plan inte kunde hejda sig utan frågade om vi var från Sverige och vad det var för möte vi varit på. Vi berättade lite om vårt arbete och frågade sen honom vad han sysslade med. Och så förklarar han att han är forskare på KTH. Jag hör inte riktigt och då började han förklara vad KTH är… Eftersom även min norska kollega är civilingenjör så hade vi en del att tala om. Kul med trevligt sällskap.

Senare i veckan hade jag träff med Blue Team. Ett något decimerat team åt middag på Scandic Grand Central (en sjuk och en som vanligt på annan ort, tror vi). Vi har känt varandra i tolv år, tror jag. Vi hade en trevlig middag och den ångkokta torsken var jättegod och efterrätten var fin. Diskussionerna handlade om hur ”positivt tänkande gör semestern”, med utvikningar i New York och Rom, och mycket prat om mat blev det. Den här gången påminde vi oss inte om Blue Teams historia. Den är annars intressant. Får bli en annan gång…

Våren kom den 26 april och det kändes helt rätt. I år fick vi vänta. Det är en uppförsbacke som varje år blir längre, eller så blir mina ben kortare för varje år… eller nåt. Den 27:e gratulerade vi Ingrid med sång. Därmed är våren här. Nu gäller det att inte gripas av panik för allt som ska göras. DN rekommenderar att vi ska ”våga smita från hela skiten” och att vi ”måste våga vila utan skuld”. (Hittar ingen länk till den artikeln, jag läser papperstidningen). Nu ger jag mig ut i trädgården igen, och då smiter jag väl ifrån något annat jag borde göra…

Vernissage på Galleri Zebra

Vernissage. Ordet andas förväntning, kreativitet, hårt arbete och svett. I går var vi på vernissage på Galleri Zebra i Södertälje, www.gallerizebra.se. Vi tog bilen, parkerade på gatan ovanför och betalade en (1) kr för parkeringen. För säkerhets skull. På galleriet var det många besökare när vi kom, och inte undra på. Det är ett härligt sällskap som tillsammans visar sin blandade kompott (!). Mycket fint och tankeväckande, tycker vi. Natur, glädje och allvar. Utställningen visas till och med 26 april. Fotot visar en av konstnärerna (min mamma).

Tack för att ni delar med er!

Trädgårdsmässa

Vi går på trädgårdsmässan i Älvsjö fredag eftermiddag. När vi kommer är vi inte ensamma om tanken att gå fredag eftermiddag, men antalet besökare tunnas faktiskt ut. Nu var det några år sedan jag var på mässan, men lördagar brukar vara som trängseln i Londons tunnelbana. Och så var det inte sent på fredag eftermiddag. Vi hörde ett föredrag om att inför varje år ges någon ett uppdrag att skapa en ny mästarrabatt. Uppdraget ges i god tid, för det tar två år, minst, att skapa en bra rabatt. Tanken är att vi vanliga ska kunna hämta inspiration till en ny rabatt.

Det går förstås inte att gå på Trädgårdsmässa utan att titta på (och köpa) pelargoner. Även fuchsior och Saintpaulia är fina. Pelargoner är ett måste i trädgården.

Och på mässan finns förstås allt möjligt att se och köpa! Skyltar med ”Förra veckan hade jag välstädat. Synd att du missade det!” eller ”Make it happen” och mycket annat. Vad sägs om den här söta krabaten?

Vi nöjde oss dock med en blomstertrappa. Det verkar vara en trend i år att bygga på höjden. Passar förstås också en liten trädgård, eller en balkong.

Tjänsteresa

Var i Bryssel på tjänsteresa i veckan. Workshop om investeringar i stamnäten de kommande tio åren. Intressant. Till och med den 26 april 2012 kan du lämna synpunkter :-). Dagen innan hade vi internt möte. Sex européer från sex länder. Vi satt länge i möte och gick sedan ut och åt. Maten var mycket god, jag åt fisk, och klockan blev mycket (i alla fall för mig som hade varit uppe sen halv fem). Min norska och italienske kollega bodde åt samma håll som jag, några stationer med tunnelbanan. Dom hade varsin karta och hade dessutom bott på sina respektive hotell natten innan. Jag hittade inte och förlitade mig på dem. ”Jag gick ju förbi ditt hotell i går”, sa min italienske kollega. ”Jag tror jag gick den här vägen i går”, sa min norska kollega, som bodde i ett hotell nära mitt. Och vi travade runt, runt och kom tillbaka där vi startade… och där var mitt hotell!